segerkraft.

¹ Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.¹

1. Ps 18,1

² Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,¹

1. 5 Mos 32,4

³ Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!¹

1. Ps 3,4.144,2; Luk 1,69; Hebr 2,13

⁴ HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.¹

1. Ps 146,2

⁵ Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,¹

1. Ps 55,5

⁶ dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.¹

1. Ps 116,3

⁷ Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.¹

1. Ps 3,5; Jon 2,3

⁸ Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.¹

1. Ps 68,9

⁹ Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.¹

1. 2 Mos 19,18; 24.17; 5 Mos 4,24.32,22

¹⁰ Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.

¹¹ Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar¹

1. Ps 99,1.104,3; Hes 9,3

¹² Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.¹

1. Ps 97,2; Jes 45,15.50,3

¹³ Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.

¹⁴ HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.¹

1. Ps 29,3

¹⁵ Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.¹

1. 1 Sam 7,10; Ps 148,8

¹⁶ Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.

¹⁷ Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.¹

1. Ps 32,6.69,2.144,7

¹⁸ Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.¹

1. 1 Sam 23,1

¹⁹ De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.

²⁰ Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.

²¹ HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.¹

1. Job 22,30; Ps 17,1

²² Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;

²³ nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.

²⁴ Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.¹

1. 1 Kon 14,8.15,5

²⁵ Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.¹

1. 1 Sam 26,23

²⁶ Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.

²⁷ Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.¹

1. 3 Mos 26,23; Ords 3,34; Hes 7,27

²⁸ och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.¹

1. Dan 4,34; Luk 1,51

²⁹ Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.¹

1. Ps 112,4

³⁰ Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.¹

1. Ps 60,14; Fil 4,13

³¹ Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.¹

1. Ps 12,7; Ords 30,5

³² Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?¹

1. 5 Mos 4,35.32,39; 1 Sam 2,2; Jes 43,11; 44,6.8

³³ Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,

³⁴ du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,¹

1. Hab 3,19

³⁵ du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!¹

1. Ps 144,1

³⁶ Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,

³⁷ du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.¹

1. Ps 17,5.31,9

³⁸ Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.

³⁹ Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.

⁴⁰ Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.

⁴¹ Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.

⁴² De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.¹

1. Joh 9,31

⁴³ Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.

⁴⁴ Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.

⁴⁵ Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.¹

1. 5 Mos 33,29

⁴⁶ Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.

⁴⁷ HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!

⁴⁸ Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;

⁴⁹ du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!

⁵⁰ Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.¹

1. Rom 15,9

⁵¹ Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.¹

1. 2 Sam 7,8