erövring av Jerusalem. Hans vänskap med

Hiram. Davids hustrur och söner.

Filistéernas anfall och nederlag.

¹ Sedan; kommo alla Israels stammar till David i Hebron och sade så: »Vi äro ju ditt kött och ben.¹

1. 1 Krön 11,1

² Redan för länge sedan, då Saul ännu var konung över oss, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och till dig har HERREN sagt: Du skall vara en herde för mitt folk Israel, ja, du skall vara en furste över Israel.»¹

1. 1 Sam 25,30; 2 Sam 7,8; Ps 78,71

³ När så alla de äldste i Israel kommo till konungen i Hebron, slöt konung David ett förbund med dem där i Hebron, inför HERREN; och sedan smorde de David till konung över Israel.¹

1. 1 Sam 16,13; 2 Sam 2,4; 1 Krön 12,23

⁴ David var trettio år gammal, när han blev konung, och han regerade i fyrtio år.¹

1. 1 Kon 2,11; 1 Krön 29,27

⁵ I Hebron regerade han över Juda i sju år och sex månader, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år över hela Israel och Juda.¹

1. 2 Sam 2,11; 1 Krön 3,4

⁶ Och konungen drog med sina män till Jerusalem, mot jebuséerna, som bodde där i landet. De sade då till David: »Hitin kommer du icke; blinda och halta skola driva dig bort, de mena att David icke skall komma hitin.»¹

1. Jos 15,63; Dom 1,21

⁷ Men David intog likväl Sions borg, det är Davids stad.

⁸ Och David sade på den dagen: »Vemhelst som slår ihjäl en jebusé och tränger fram till vattenledningen, han slår ihjäl just dessa halta och blinda, som David hatar.» Därför plägar man säga: »Ingen blind och halt må komma in i huset.»

⁹ Sedan tog David sin boning på borgen och kallade den Davids stad. Där uppförde David byggnader runt omkring, från Millo och vidare inåt.

¹⁰ Och David blev allt mäktigare och mäktigare, och HERREN, härskarornas Gud, var med honom.¹

1. 2 Sam 3,1

¹¹ Och Hiram, konungen i Tyrus, skickade sändebud till David med cederträ, därjämte ock timmermän och stenhuggare; och de byggde ett hus åt David.¹

1. 1 Krön 14,1

¹² Och David märkte att HERREN hade befäst honom såsom konung över Israel, och att han hade upphöjt hans konungadöme, för sitt folk Israels skull.

¹³ Och David tog sig ännu flera bihustrur och hustrur från Jerusalem, sedan han hade kommit från Hebron; och åt David föddes ännu flera söner och döttrar.¹

1. 1 Krön 3,9

¹⁴ Dessa äro namnen på de söner som föddes åt honom i Jerusalem: Sammua, Sobab, Natan, Salomo,¹

1. 1 Krön 3,5

¹⁵ Jibhar, Elisua, Nefeg, Jafia,

¹⁶ Elisama, Eljada och Elifelet.

¹⁷ Men när filistéerna hörde att David hade blivit smord till konung över Israel, drogo de allasammans upp för att fånga David. När David hörde detta, drog han ned till borgen.

¹⁸ Och sedan filistéerna hade kommit fram, spridde de sig i Refaimsdalen.

¹⁹ Då frågade David HERREN: »Skall jag draga upp mot filistéerna? Vill du då giva dem i min hand?» HERREN svarade David: »Drag upp; ty jag skall giva filistéerna i din hand.¹

1. 1 Sam 23,2.30,7

²⁰ Och David kom till Baal-Perasim, och där slog David dem. Då sade han: »HERREN har brutit ned[1] mina fiender inför mig, likasom en vattenflod bryter ned.» Därav fick det stället namnet Baal-Perasim.¹

1. Jes 28,21

²¹ De lämnade där efter sig sina avgudabilder, och David och hans män togo dessa med sig.

²² Men filistéerna drogo upp ännu en gång och spridde sig i Refaimsdalen.

²³ När David då frågade HERREN, svarade han: »Du skall icke draga ditupp; du må kringgå dem bakifrån, så att du kommer över dem från det håll där bakaträden stå.

²⁴ Så snart du sedan hör ljudet av steg i bakaträdens toppar, skynda då raskt fram, ty då har HERREN dragit ut framför dig till att slå filistéernas här.»

²⁵ David gjorde såsom HERREN hade bjudit honom; och han slog filistéerna och förföljde dem från Geba ända fram emot Geser.