¹ Om en träta är emellan män, så skall man hafva dem fram för rätten, och döma emellan dem, och gifva dem rättfärdiga rätt, och den ogudaktiga fördöma.

² Och om den ogudaktige hafver förtjent hugg, skall domaren bjuda honom falla neder, och de skola inför honom slå honom, efter det mått och tal, som missgerningen kräfver.

³ När man honom fyratio slag gifvit hafver, skall man icke mer slå; på det, om man mer slår, han icke skall förmycket slagen varda, och din broder styggelig varder för din ögon.

⁴ Du skall icke binda munnen till på oxanom, som tröskar.

⁵ När bröder bo tillhopa, och en dör utan barn, så skall dens dödas hustru icke taga någon främmande man utantill; utan hennes svåger skall ingå till henne, och taga henne till hustru, och befrynda henne.

⁶ Och den förste sonen, som hon föder, skall nämnas efter hans döda broder; att hans namn icke nederlägges i Israel.

⁷ Om mannenom icke täckes, att han tager sina svägersko, så skall hans svägerska uppgå till porten för de äldsta, och säga: Min svåger nekar sig vilja uppväcka sinom broder namn i Israel, och vill icke hafva mig till hustru.

⁸ Så skola de äldste i stadenom låta kalla honom, och tala med honom. Om han då står, och säger: Mig faller icke i sinnet att taga henne;

⁹ Så skall hans svägerska träda till honom inför de äldsta, och draga honom en sko af hans fötter, och spotta uppå honom, och skall svara och säga: Så skall man göra hvarjom och enom, som sins broders hus icke uppbygga vill.

¹⁰ Och hans namn skall heta i Israel: Dens barföttes hus.

¹¹ Om två män träta tillhopa, och ensderas hustru löper till, att hon vill undsätta sin man ifrå hans hand som honom slår, och räcker sina hand ut, och fatter honom om hans hemlig ting;

¹² Så skall du hugga henne handena af, och ditt öga skall icke skona henne.

¹³ Du skall icke hafva tveggehanda vigt i dinom säck, större och mindre;

¹⁴ Och i dino huse skall icke vara tveggehanda skäppa, större och mindre.

¹⁵ Du skall hafva ena fulla och rätta vigt, och ena fulla och rätta skäppo; på det att du skall länge lefva på landena, som Herren din Gud dig gifva skall.

¹⁶ Ty den som detta gör, han är Herranom dinom Gud en styggelse; såsom ock alle de som illa göra.

¹⁷ Kom ihåg hvad de Amalekiter gjorde dig uppå vägenom, då I drogen utur Egypten;

¹⁸ Huru de kommo emot dig på vägenom, och slogo dina eftersta, alla de svaga som efterst drogo, när du mödd och trött vast, och de fruktade icke Gud.

¹⁹ När nu Herren din Gud låter dig komma till ro ifrån alla dina fiendar omkring dig i landena, som Herren din Gud dig gifver till arfs till att intaga, så skall du utskrapa de Amalekiters åminnelse under himmelen; det förgät icke.