¹ Detta är Propheten Habacucs bön för de oskyldiga.

² Herre, jag hafver hört ditt rykte, så att jag förskräcktes. Herre, du gör ditt verk lefvande midt i åren, och låter det kunnigt varda midt i åren. När bedröfvelse på färde är, så tänker du uppå barmhertighet.

³ Gud kom sunnanefter, och den Helge ifrå det berget Paran. Sela. Af hans lof var himmelen full, och af hans äro var jorden full.

⁴ Hans sken var såsom ett ljus, strimmor gingo af hans händer; der var hans magt hemliga.

⁵ För honom gick pestilentie, och plåga gick ut, ehvart han gick.

⁶ Han stod, och mälte landet; han såg till, och förskingrade Hedningarna, så att verldenes berg förkrossad vordo, och sig bocka måste alle högar i verldene, då han gick uti verldene.

⁷ Jag såg de Ethiopers hyddor i vedermödo, och de Midianiters tjäll bedröfvad.

⁸ Vast du icke, Herre, vred i flodene; och din grymhet i vattnom, och din ogunst i hafvena? då du redst på dina hästar, och dine vagnar hehöllo segren.

⁹ Du drog fram bågan, såsom du slägterna svorit hade; Sela; och delade strömmarna i landena.

¹⁰ Bergen sågo dig, och vordo bedröfvad; vattuströmmen gick sin kos, djupet lät höra sig, höjden hof sina händer upp.

¹¹ Sol och måne stodo stilla. Dine pilar foro bortåt med ett sken, och din glafven med ljungelds blänkande.

¹² Du nedertrampade landet i vrede, och söndertröskade Hedningarna i grymhet.

¹³ Du drog ut till att hjelpa dino folke, till att hjelpa dinom smorda; du sönderslogst hufvudet uti dens ogudaktigas huse, och blottade grunden allt intill halsen; Sela.

¹⁴ O! att du ville banna hufvudens spiror, samt med dess byar, hvilke, såsom ett väder, komma till att förströ mig, och glädja sig, lika som de uppslukte de elända hemliga.

¹⁵ Dine hästar gå i hafvena, uti stor vattens träck.

¹⁶ Efter jag sådant hörer, så är min buk bedröfvad; mine läppar darra af rop var går i minom ben om; jag är bedröfvad vid mig. Ack! att jag hvila måtte i bedröfvelsens tid, då vi uppdrage till det folk, som emot oss strider.

¹⁷ Ty fikonaträt skall icke grönskas, och der skall ingen frukt vara på vinträn; arbetet uppå oljoträt felar, och åkrarna bära ingen födo; och fåren skola ryckas utu fårahusen, och intet fä skall vara uti fähusen.

¹⁸ Men jag vill glädja mig af Herranom, och glad vara i Gudi, minom Frälsare.

¹⁹ Ty Herren Herren är min kraft, och han skall göra mina fötter lika som hjortafötter; och skall föra mig upp i höjdena, så att jag sjunger på min strängaspel.