Spitelskans art, tekn.

¹ Och HERren talade med Mose och Aaron, och sade:

² Om ene mennisko något kommer på hennes kötts hud, eller warder skabbot, eller etterhwitt, såsom der wille spitelska komma på hans kötts hud, skall man hafwa honom til Presten Aaron, eller til en af hans söner ibland Presterna.

³ Och när Presten ser sårnaden på köttsens hud, at håren äro förwandlade til hwitnad, och rummet är så påseende, som det djupare är, än den andra huden af hans kött, så är det förwisso spitelska: Ty skall Presten bese honom, och döma honom oren.

⁴ Om något etterhwitt är på hans kötts hud, och är dock icke rummet så påseende, at det djupare är än den andra huden på köttet, och håren äro icke förwandlade til hwitnad, så skall Presten lycka honom inne i sju dagar:

⁵ Och på sjunde dagen bese honom, om sårnaden synes för hans ögon såsom tilförene, och hafwer intet widare ätit sig ut på hudene, så skall Presten åter sluta honom inne i sju dagar.

⁶ Och när han beser honom annan gången, på sjunde dagen, och finner då, at sårnaden är förswunnen, och hafwer intet widare ätit sig på hudene, så skall han döma honom renan; ty det är en skabb: Och han skall twå sin kläder, och så är han ren.

⁷ Om nu skabben widare äter sig på hudene, sedan han af Prestenom besedd och ren sagd wardt; och warder nu annan tid besedd af Prestenom:

⁸ Ser då Presten, at skabben hafwer widare ätit sig i hudena, skall han döma honom oren: Ty det är wisserliga spitelska.

⁹ Om någon spitelsko sårnad warder på ene mennisko, den skall man hafwa til Presten:

¹⁰ När han ser och finner, at en hwitnad är kommen på hudena, och håren äro hwit wordne, och rått kött är i sårena;

¹¹ Så är det wisserliga en gammal spitelska på hans kötts hud; derföre skall Presten döma honom oren, och icke sluta honom inne; ty han är allaredo oren.

¹² Om spitelskan förwidgas på hudene, och går utöfwer hela hudena, ifrå hufwudet ned til fötterna, allt det Prestenom för ögonen wara kan;

¹³ När nu Presten beser det, och finner at spitelskan är gången öfwer hela köttet, då skall han döma honom ren, efter det allt på honom förwandladt är til hwitnad; ty han är ren.

¹⁴ Men är der rått kött den dagen då han besedd warder, så är han oren.

¹⁵ Och när Presten ser det rå köttet, skall han döma honom oren; ty han är oren, och är wisserliga spitelsk.

¹⁶ Om det rå köttet förwänder sig igen, och förwandlas til hwitnad, så skall han komma til Presten.

¹⁷ Och när Presten ser och ttnner, at den sårnaden är förwandlad til hwitnad, skall han döma honom renan; ty han är ren.

¹⁸ Om någrom kommer på hans kötts hud en böld, och läkes åter igen:

¹⁹ Och derefter på samma rummet upkommer något hwitt, eller rödligit etterhwitt warder, skall han warda besedd af Prestenom.

²⁰ När Presten ser, at det rummet är lägre än den andra huden, och håret är förwandladt til hwitnad, så skall han döma honom oren; ty det är wisserliga wordet en spitelsko sårnad af den böldene.

²¹ Men ser Presten och ttnner, at håren icke äro hwit, och är icke lägre än den andra huden, och är förswunnet, så skall han sluta honom inne i sju dagar.

²² Äter det sig widare i hudena, så skall han döma honom oren; ty det är wisserliga en spitelsko sårnad.

²³ Men blifwer den etterhwitnaden så ståndandes, och äter sig icke widare, så är det ärret efter böldene; och Presten skall döma honom ren.

²⁴ Om någors mans kött warder sårt på hudene af eldsbränning, och brännesårnaden är rödlig eller hwit:

²⁵ Och Presten beser honom, och finner håret förwandladt til hwitnad, der bränningen war, och är lägre til anseende än den andra huden; så är wisserliga spitelska worden af den bränningene: Derföre skall Presten döma honom oren; ty det är en spitelsko sårnad.

²⁶ Men ser Presten och ttnner, at håret på bränningene icke är förwandladt til hwitnad, och icke lägre än den andra huden, och är dertil förswunnet; skall han sluta honom inne i sju dagar.

²⁷ Och på sjunde dagen skall han bese honom: Hafwer det widare ätit sig ut på hudene, så skall han döma honom oren: Ty det är spitelska.

²⁸ Men är det blifwit ståndande på bränningene, och icke hafwer widare ätit sig ut på hudene, och är dertil förswunnet, så är det et sår efter bränningene, och Presten skall döma honom ren; ty det är et ärr efter bränningen.

²⁹ Om en man eller qwinna warder skabbot på hufwudet eller på skägget:

³⁰ Och Presten beser sårnaden, och finner at det är lägre til anseende än den andra huden, och håret der sammastäds warder gulaktigt och tunt, så skall han döma honom oren; ty det är en spitelsko skabb på hufwudet eller skäggena.

³¹ Men ser Presten, at skabben icke är lägre til anseende än den andra huden, och håret icke är blackt; skall han sluta honom inne i sju dagar.

³² Och när han på sjunde dagen ser och finner, at skabben icke hafwer ätit sig widare, och intet gult hår på färde är, och skabben är icke lägre til anseende än den andra huden;

³³ Skall han raka sig, dock at han icke rakar skabben; och Presten skall åter sluta honom inne i sju dagar.

³⁴ Och när han på sjunde dagen beser honom, och finner at skabben hafwer icke widare ätit sig i hudene, och är icke lägre til anseende än den andra huden, så skall Presten säga honom ren, och han skall twå sin kläder; ty han är ren.

³⁵ Om skabben äter sig widare i hudena, sedan han ren sagd war:

³⁶ Och Presten ser och finner, at skabben hafwer ätit sig widare på hudene, så skall han icke mer fråga efter, om håren äro gulaktig; ty han är oren.

³⁷ Är det ock för ögonen, at skabben hafwer ståndit stilla, och der äro black hår upgångne, så är skabben läkt, och han är ren: Ty skall Presten säga honom renan.

³⁸ Om enom manne eller qwinno något etterhwitt kommer på hans kötts hud:

³⁹ Och Presten ser, at det etterhwita något förswinner, så är det en hwit skabb, upkommen på hudena; och han är ren.

⁴⁰ Om enom manne hufwudhåret affaller, så at han warder skallot, han är ren.

⁴¹ Faller det honom framman af hufwudet, så är det en framskallot; och han är ren.

⁴² Men warder der någor hwit eller rödlig sårnad uppå det skallota eller framskallota, så är det spitelska upgången på samma skallota eller framskallota.

⁴³ Derföre skall Presten bese honom, och när han finner den hwita eller rödliga sårnaden uplupen på hans skallota eller framskallota, at det synes såsom eljest spitelska på hudene;