¹ Och Israel bodde i Sittim, och folket begynte bola med de Moabiters döttrar,

² Hvilka bödo folket till deras gudars offer.

³ Och folket åt, och tillbad deras gudar, och Israel höll sig intill BaalPeor; då förgrymmade sig Herrans vrede öfver Israel.

⁴ Och Herren sade till Mose: Tag alla öfverstarna för folket, och häng dem upp Herranom i solene, på det den grymme Herrans vrede måtte varda vänd ifrån Israel.

⁵ Och Mose sade till de domare i Israel: Hvar och en dräpe sina män, som sig till BaalPeor hållit, hafva.

⁶ Och si, en man utaf Israels barn kom, och hade in ibland sina bröder ena Midianitiska qvinno; och lät Mose se det, och hela menighetena af Israels barn, som greto inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel.

⁷ Då Pinehas det såg, Eleazars son, Prestens Aarons sons, stod han upp utu menighetene, och tog en knif i sina hand;

⁸ Och gick efter den Israelitiska mannen in uti horohuset, och stack dem, både den Israelitiska mannen och qvinnona, igenom deras buk. Så vände plågan igen af Israels barn.

⁹ Och i de plågone vordo dräpne fyra och tjugu tusend.

¹⁰ Och Herren talade med Mose, och sade:

¹¹ Pinehas, Eleazars son, Prestens Aarons sons, hafver afvändt mina grymhet ifrån Israels barn, idet han nitisk var om mig, att jag i mitt nit icke skulle förgöra Israels barn.

¹² Derföre säger jag: Si, jag gifver honom mins frids förbund.

¹³ Och han och hans säd efter honom skall hafva ett evigt Presterskaps förbund; derföre, att han för sin Gud hafver nitisk varit, och Israels barn försonat.

¹⁴ Men den Israelitiska mannen, som slagen vardt med den Midianitiska qvinnone, het Simri, Salu son, en Förste öfver de Simeoniters fäders hus.

¹⁵ Den Midianitiska qvinnan, som ock slagen vardt, het Cosbi, Zurs dotter, den en Förste var för en slägt ibland de Midianiter.

¹⁶ Och Herren talade med. Mose, och sade:

¹⁷ Gör de Midianiter ondt, och slå dem;

¹⁸ Förty de hafva gjort eder ondt med deras list, den de eder beställt hafva med Peor, och med deras syster Cosbi, den Midianitiska Förstans dotter, hvilken slagen vardt, på plågones dag, för Peors skull.