¹ Och Zelaphehads döttrar, Hephers sons, Gileads sons, Machirs sons, Manasse sons, utaf Manasse slägt, Josephs sons, benämnda Mahela, Noa, Hogla, Milca och Thirza, kommo fram;

² Och de trädde för Mose, och för Presten Eleazar, och för Förstarna, och hela menighetena, inför dörrena af vittnesbördsens tabernakel, och sade:

³ Vår fader är döder i öknene, och han var icke med i den menighetene, som uppsatte sig emot Herran i Korahs upplopp; utan är i sine synd död blefven, och hade inga söner.

⁴ Hvi skall då vår faders namn borto blifva utu hans slägt, ändock att han ingen son hade? Gifver oss ock arfvegods ibland vår faders bröder.

⁵ Mose förde deras sak inför Herran.

⁶ Och Herren sade till honom:

⁷ Zelaphehads döttrar hafva rätt sagt; du skall ock gifva dem arfvegods med deras faders bröder, och skall deras faders arf vända dem till.

⁸ Och säg Israels barnom: Om någor dör och hafver inga söner, så skolen I hans arf gifva hans döttrar.

⁹ Hafver han inga döttrar, skolen I gifva det hans bröder.

¹⁰ Hafver han inga bröder, så skolen I gifva det hans faderbroder.

¹¹ Hafver han icke faderbroder, skolen I gifva det hans nästa fränder, som honom skylde äro i hans slägt, att de taga det in. Det skall vara Israels barnom för en lag och rätt, såsom Herren budit hafver Mose.

¹² Och Herren sade till Mose: Stig upp på berget Abarim, och bese landet, som jag Israels barn gifva skall;

¹³ Och när du det sett hafver, skall du samka dig till ditt folk, såsom din broder Aaron samkad är;

¹⁴ Efter det I min ord olydige voren uti den öknene Zin, öfver menighetenes träto, då I mig helga skullen genom vattnet för dem. Det är det trätovattnet i Kades uti den öknene Zin.

¹⁵ Och Mose talade med Herranom, och sade:

¹⁶ Herren Gud öfver allt lefvande kött sätte en man öfver menighetena,

¹⁷ Som för dem ut och in går, och förer dem ut och in, att Herrans menighet icke skall vara såsom får utan herda.

¹⁸ Och Herren sade till Mose: Tag Josua till dig, Nuns son, hvilken en man är, der Anden uti är, och lägg dina händer på honom.

¹⁹ Och haf honom fram för Presten Eleazar, och för hela menighetena; och bjud honom för deras ögon;

²⁰ Och lägg dina härlighet uppå honom, att hela menigheten af Israels barn är honom lydig.

²¹ Och han skall gå fram för Presten Eleazar; han skall rådfråga för honom genom Ljusens sätt inför Herranom. Efter hans mun skola ut och in gå, både han och all Israels barn med honom, och hela menigheten.

²² Mose gjorde såsom Herren honom böd; och tog Josua, och ställde honom fram för Presten Eleazar, och för hela menighetena;

²³ Och lade sina hand uppå honom, och böd honom, såsom Herren med Mose talat hade.