¹ En Psalm Davids. Harmas icke öfver de onda; var icke nitisk öfver de ogerningsmän.

² Ty såsom gräs varda de snart afhuggne, och såsom gröna örter skola de förvissna.

³ Haf hopp till Herran, och gör det godt är; blif i landet, och föd dig redeliga.

⁴ Haf dina lust i Herranom; han skall gifva dig hvad ditt hjerta önskar.

⁵ Befalla Herranom din väg, och hoppas uppå honom; han skall väl görat;

⁶ Och skall frambära dina rättfärdighet såsom ett ljus, och din rätt såsom en middag.

⁷ Förbida Herran, och vänt efter honom. Harmas icke öfver den, hvilkom all ting, efter hans vilja, lyckosamliga framgå.

⁸ Håll tillbaka af vrede, och öfvergif grymhet; blif icke vred, så att du ock illa gör.

⁹ Ty de onda skola utrotade varda; men de, som vänta efter Herran, skola ärfva landet.

¹⁰ Det är ännu en liten tid, så är den ogudaktige intet mer; och när du efter hans rum ser, skall han borto vara.

¹¹ Men de elände skola ärfva landet, och lust hafva i storom frid.

¹² Den ogudaktige trugar den rättfärdiga, och biter sina tänder tillsamman öfver honom.

¹³ Men Herren ler åt honom; ty han ser att hans dag kommer.

¹⁴ De ogudaktige draga ut svärdet, och bända sin båga, att de skola fälla den elända och fattiga, och slagta de fromma.

¹⁵ Men deras svärd skall gå in i deras hjerta, och deras båge skall sönderbrista.

¹⁶ Det litsla, som en rättfärdig hafver, är bättre än många ogudaktigas stora håfvor.

¹⁷ Ty de ogudaktigas arm skall sönderbrytas; men Herren håller de rättfärdiga vid magt.

¹⁸ Herren känner de frommas dagar, och deras gods skall blifva evinnerliga.

¹⁹ De skola icke på skam komma i den onda tiden, och i hårdom årom skola de nog hafva.

²⁰ Ty de ogudaktige skola förgås; och Herrans fiender, om de än vore såsom en kostelig äng, skola de likväl försvinna, såsom en rök försvinner.

²¹ Den ogudaktige borgar, och betalar intet; men den rättfärdige är barmhertig och mild.

²² Ty hans välsignade ärfva landet; men hans förbannade varda utrotade.

²³ Af Herranom varder sådana mans gång främjad, och han hafver lust till hans väg.

²⁴ Om han faller, varder han ej bortkastad; ty Herren håller honom vid handen.

²⁵ Jag hafver ung varit, och är gammal vorden, och hafver ännu aldrig sett den rättfärdiga förlåten, eller hans säd efter bröd gå.

²⁶ Han är alltid barmhertig, och lånar gerna; och hans säd skall välsignad varda.

²⁷ Låt af det onda, och gör det goda, och blif i evig tid.

²⁸ Ty Herren älskar rätten, och öfvergifver icke sina heliga; evinnerliga varda de bevarade; men de ogudaktigas säd skall utrotad varda.

²⁹ De rättfärdige ärfva landet, och blifva derinne evinnerliga.

³⁰ Dens rättfärdigas mun talar vishet, och hans tunga lärer rätten.

³¹ Hans Guds lag är i hans hjerta; hans steg slinta icke.

³² Den ogudaktige vaktar uppå den rättfärdiga, och aktar dräpa honom.

³³ Men Herren låter honom icke uti hans händer, och fördömer honom icke, då han dömd varder.

³⁴ Förbida Herran, och håll hans väg, så skall han upphöja dig, så att du skall ärfva landet. Du skall se, att de ogudaktige utrotade varda.

³⁵ Jag hafver sett en ogudaktig, den var fast väldig, och utbredde sig, och grönskades såsom ett laurbärsträ.

³⁶ Då man gick der framom, si, så var han borto; jag frågade efter honom, då vardt han ingenstäds funnen.

³⁷ Blif from, och håll dig rätt; ty slikom skall det på sistone väl gå.

³⁸ Men de öfverträdare skola tillsammans förgås, och de ogudaktige på sistone utrotade varda.

³⁹ Men Herren hjelper de rättfärdiga; han är deras starkhet i nöd;

⁴⁰ Och Herren skall vara dem biståndig, och hjelpa dem; han skall undsätta dem ifrå de ogudaktiga, och frälsa dem; ty de trösta uppå honom.