reltext

Chapter 1

Gudfruktigas och ogudaktigas skilnad.

1 Säll är den, som icke wandrar uti de ogudaktigas råd, och icke träder in uppå de syndares wäg; ej heller sitter der de bespottare sitta. [1]

2 Utan hafwer lust til HERrans lag; och talar om hans lag både dag och natt.

3 Han är såsom et trä, planteradt wid wattubäcker, hwilket sina frukt bär i sinom tid, och dess löf förfallna intet; och hwad han gör, det lyckas wäl.

4 Men de ogudaktige äro icke så; utan såsom agnar, som wädret bortförer.

5 Derföre blifwa icke de ogudaktige i domenom; eller syndarena i de rättfärdigas församling. [2]

6 Ty HERren känner de rättfärdigas wäg: men de ogudaktigas wäg förgås.

Chapter 8

Christi rike, lidande, död.

1 En Psalm Davids, til at föresjunga på Gitthith.

2 HERre, wår HERre; huru herligit är ditt namn i all land, der man tackar dig i himmelen.

3 Utaf unga barns och spenabarns mun hafwer du ena magt uprättat, för dina owänners skull; at du skalt nederlägga owännen, och den hämndgiruga.

4 Ty jag skal se himlarna, dins fingers werk; månan och stjernorna, som du beredt hawfer.

5 Hwad är människan, at du tänker på henne? Eller människones son, at du låter dig wårda om honom?

6 Du skalt låta honom en liten tid af Gudi öwfergifwen warda; men med äro och härlighet skalt du kröna honom.

7 Du skalt göra honom til en Herra öfwer dina händers werk; all ting hafwer du under hans fötter lagt:

8 Får och fä alltsamman; wilddjuren också dertil:

9 Foglarna under himmelen, och fiskarna i hawfet; och hwad i hafwena går. HERre, wår HERre, huru härligit är ditt namn i all land.

Chapter 23

Rätt tröst i Christo.

1 En Psalm Davids. HERren är min herde, mig skall intet fattas.

2 Han föder mig på en grön äng, och förer mig til friskt watn.

3 Han wederqwecker mina själ; han förer mig in på rätta wägen, för sitt Namns skull.

4 Och om jag än wandrade i enom mörkom dal, fruktade jag intet ondt; ty du äst när mig; din käpp och staf trösta mig.

5 Du bereder til mig et bord emot mina fiendar; du smörjer mit hufwud med oljo, och inskänker fullt för mig.

6 Godhet och barmhertighet skola följa mig i alla mina lifsdagar; och jag skall blifwa i HERrans hus ewinnerliga.

Chapter 31

Hoppets kraft i nöd.

1 En Psalm Davids, til at föresjunga.

2 HERre, uppå dig förtröstar jag; låt mig aldrig på skam komma: Fräls mig genom dina rättfärdighet.

3 Böj tin öron til mig, hasteliga hjelp mig: War mig en stark klippa och en borg, at du hjelper mig.

4 Ty du äst min klippa och min borg; at du dock för ditt Namns skull mig leda och föra wille.

5 At du wille draga mig utu nätet, som de för mig stält hafwa; ty du äst min starkhet.

6 Uti dina händer befaller jag min anda; du hafwer mig förlöst, HERre, du trofaste Gud.

7 Jag hatar dem, som hålla uppå lösaktiga läro; men jag hoppas til HERran.

8 Jag fröjdar mig, och är glad öfwer dina godhet; at du anser mitt elände, och känner mina själ i nödene.

9 Och du öfwergifwer mig icke uti fiendans händer: Du sätter mina fötter uppå widt rum.

10 HERre, war mig nådelig; ty mig är ångest; mitt ansikte är förfallet för sorgs skull, dertil min själ och min buk.

11 Ty mitt lefwande är förtärdt wordet af bedröfwelse, och mina år af suckande: Min kraft är, genom mina missgerning, förfallen, och min ben äro försmäktade.

12 Det går mig så illa, at jag är en stor försmädelse worden minom grannom, och en styggelse minom kändom; de som mig se på gatone, de fly för mig.

13 Jag är förgäten af hjertat, såsom en döder; jag är worden såsom et sönderslaget kärille.

14 Ty månge försmäda mig illa, så at hwar man skyr wid mig; de rådslå med hwarannan om mig, och akta taga mig lifwet bort.

15 Men jag, HERre, hoppas uppå dig, och säger: Du äst min Gud.

16 Min tid står i dina händer: Hjelp mig utu mina fiendars hand, och ifrå dem som mig förfölja.

17 Låt ditt ansikte lysa öfwer din tjenare: Hjelp mig genom dina godhet.

18 HERre, låt mig icke til skam warda, ty jag åkallar dig: De ogudaktige warde til skam, och tystade i helwete.

19 Tystne de falske munnar, som tala emot den rättfärdiga hårdeliga, högmodeliga och hånliga.

20 Huru stor är din godhet, den du dem, som dig frukta, bewarat hafwer; och bewisar dem, som trösta uppå dig, inför menniskors barn?

21 Du förgömer dem hemliga när dig för hwars mans trug: Du förskyler dem i hyddone för de trätosama tungor.

22 Lofwad ware HERren; at han mig en underlig godhet bewisat hafwer, i enom fastom stad. [1]

23 Ty jag sade i mine häpenhet: Jag är bortdrifwen ifrå dina ögon; likwäl hörde du mine böns röst, då jag til dig ropade. [2]

24 Älsker HERran, alle hans helige: HERren bewarar de trogna, och wedergäller dem rikeliga, som högmod öfwa. Warer tröste och oförfärade, alle J, som HERran förbiden.

Chapter 113

Gud sörjer för de ringa.

1 Halleluja. Lofwer, I HERrans tjenare, lofwer HERrans Namn.

2 Lofwadt ware HERrans Namn, ifrå nu och i ewighet.

3 Ifrå solens upgång, allt intil nedergången, ware HERrans Namn lofwadt.

4 HERren är hög öfwer alla Hedningar: Hans ära går så widt, som himmelen är.

5 Hwilken är såsom HERren wår Gud, den sig så högt satt hafwer?

6 Och ser uppå det nedriga, i himmelen och på jordene?

7 Den som den ringa uprättar utu stoftet, och uplyfter den fattiga utu träcken:

8 At han skall sätta honom bredowid Förstar, wid hans folks Förstar.

9 Den der låter den ofruktsamma bo i huset, at hon en glad barnamoder warder. Halleluja.

Chapter 117

1 Lofwer HERRran, alle Hedningar; priser honom, all folk:

2 Ty hans nåd är wäldig öfwer oss, och HERrans sanning (warar) i ewighet. Halleluja.

Chapter 118

Tacksägelse. Prophetia om Christo.

1 Tacker HERranom, ty han är mild, och hans godhet warar ewinnerliga.

2 Nu säge Israel: Hans godhet warar ewinnerliga.

3 Nu säge Aarons hus: Hans godhet warar ewinnerliga.

4 Nu säge de som HERran frukta: Hans godhet warar ewinnerliga.

5 Uti ångest åkallade jag HERran; och HERren bönhörde mig, och tröste mig.

6 HERren är med mig, derföre fruktar jag mig intet: Hwad kunna menniskor göra mig?

7 HERren är med mig, til at hjelpa mig: Och jag will lust se på mina fiendar.

8 Det är godt, at förtrösta på HERran, och icke förlåta sig på menniskor.

9 Det är godt, at förtrösta uppå HERran, och icke förlåta sig på Förstar.

10 Alle Hedningar belägga mig; men i HERrans Namn will jag förgöra dem.

11 De kringhwärfwa mig på alla sidor; men i HERrans Namn will jag nederlägga dem.

12 De omlägga mig såsom bi, de släcka såsom eld i törne; men i HERrans Namn will jag förgöra dem.

13 Man stöter mig, at jag falla skall; men HERren hjelper mig.

14 HERren är min magt, och min psalm; och är min salighet.

15 Man sjunger med glädje om seger uti de rättfärdigas hyddom: HERrans högra hand behåller segren.

16 HERrans högra hand är uphöjd: HERrans högra hand behåller segren.

17 Jag skall icke dö, utan lefwa, och förkunna HERrans gerningar.

18 HERren näpser mig wäl; men han gifwer mig icke dödenom.

19 Upplåter mig rättfärdighetenes portar, at jag må der ingå, och tacka HERranom.

20 Det är HERrans port, de rättfärdige skola der ingå.

21 Jag tackar dig, at du näpste mig, och halp mig.

22 Den stenen, som byggningsmännerna förkastade, är til en hörnsten worden.

23 Det är skedt af HERranom, och är et under för wår ögon.

24 Detta är den dagen, den HERren gör; låt oss på honom fröjdas och glädjas.

25 O! HERre, hjelp; O! HERre, låt wäl gå.

26 Lofwad ware den, som kommer i HERrans Namn; wi wälsigne eder, som af HERrans hus ären.

27 HERren är Gud, den oss uplyser; pryder högtidena med löf, allt intill hornen på altaret.

28 Du äst min Gud, och jag tackar dig; min Gud, jag will prisa dig.

29 Tacker HERranom, ty han är mild, och hans godhet warar ewinnerliga.