¹ Och all verlden hade enahanda tungo och mål.

² Då de nu drogo öster ut, funno de en plan uti Sinear land, och bodde der.

³ Och sade till hvarannan: Kommer, låter oss slå tegel och bränna. Och togo tegel för sten, och ler för kalk.

⁴ Och sade: Kommer, låter oss bygga en stad och ett torn, hvilkets höjd skall räcka upp i himmelen, att vi måge göra oss ett namn, förty vi varde tilläfventyrs spridde ut i all land.

⁵ Då steg Herren neder, att han skulle se staden och tornet, som menniskones barn byggde.

⁶ Och Herren sade: Si, det är enahanda folk, och enahanda mål ibland dem alla, och hafva detta begynt att göra, de varda icke aflåtande af allt det de hafva sig företagit att göra.

⁷ Kommer, låter oss stiga neder och förbistra der deras tungomål, så att ingen skall förstå den andras mål.

⁸ Och så skingrade Herren dem dädan i all land, så att de återvände bygga staden.

⁹ Derföre kallades hans namn Babel, ty att Herren der förbistrade all lands tungomål, och Herren spridde dem dädan ut i all land.

¹⁰ Detta är Sems slägt: Sem var hundrade år gammal, och födde Arphachsad, tu år efter floden.

¹¹ Och lefde derefter i femhundrade år, och födde söner och döttrar.

¹² Arphachsad var fem och tretio år gammal, och födde Salah.

¹³ Och lefde derefter fyrahundrade och tre år, och födde söner och döttrar.

¹⁴ Salah var tretio år gammal, och födde Eber.

¹⁵ Och lefde derefter fyrahundrade och tre år, och födde söner och döttrar.

¹⁶ Eber var tretio och fyra år gammal, och födde Peleg.

¹⁷ Och lefde derefter fyrahundrade och tretio år, och födde söner och döttrar.

¹⁸ Peleg var tretio år gammal, och födde Regu.

¹⁹ Och lefde derefter i tuhundrade och nio år, och födde söner och döttrar.

²⁰ Regu var tu och tretio år gammal, och födde Serug.

²¹ Och lefde derefter tuhundrade och sju år, och födde söner och döttrar.

²² Serug var tretio år gammal, och födde Nahor.

²³ Och lefde derefter tuhundrade år, och födde söner och döttrar.

²⁴ Nahor var nio och tjugu år gammal, och födde Tharah.

²⁵ Och lefde derefter hundrade och nitton år, och födde söner och döttrar.

²⁶ Tharah var sjutio år gammal, och födde Abram, Nahor och Haran.

²⁷ Desse äro Tharahs slägter: Tharah födde Abram, Nahor och Haran. Haran födde Lot.

²⁸ Och dödde Haran när sinom fader Tharah, uti hans faders land i Ur i Chaldeen.

²⁹ Då togo Abram och Nahor sig hustrur: Abrams hustru het Sarai, och Nahors hustru Milca Harans dotter, den fader var åt Milca och åt Jisca.

³⁰ Men Sarai var ofruktsam, och hade inga barn.

³¹ Så tog Tharah sin son Abram, och Lot sins sons Harans son, och sina sonahustru Sarai, sins sons Abrams hustru, och förde dem ifrån Ur utu Chaldeen, på det de skulle fara i Canaans land; och de kommo till Haran, och bodde der.

³² Och Tharah vardt tuhundrade och fem år gammal, och blef död i Haran.