Timotheus sänd, kommer igen. Bön om trones förkofring.

¹ Derföre kundom wi icke längre hafwat fördrag; och oss syntes, at wi uti Athen allena skulle qware blifwa.

² Och hafwe sändt Timotheum, wår broder, och Guds tjenare, och wår hjelpare i Ewangelio Christi, til at styrka och trösta eder i edra tro:

³ På det ingen skulle låta wika sig uti denna bedröfwelse; ty I weten, at wi ärom dertil satte.

⁴ Ty när wi worom när eder, sade wi eder det tilförene, at wi måste lida bedröfwelse; såsom ock skedt är, och I weten.

⁵ Derföre kunde jag ock icke länger hafwat fördrag, utan sände åstad; på det jag skulle förfara edra tro, at til äfwentyrs frestaren icke hade försökt eder, och wårt arbete hade då fåfängt wordit.

⁶ Men nu nyliga, sedan Timotheus kommen war til oss ifrån eder, och underwiste oss edra tro och kärlek; och at I alltid tänken på oss til det bästa, och åstunden at se oss, såsom ock wi eder:

⁷ Wordom wi, käre bröder, hugswalade på eder, uti all wår bedröfwelse och nöd, genom edra tro.

⁸ Ty wi lefwe nu, efter I stån i HERranom.

⁹ Hwad tack kunne wi Gudi säga för eder. för all den glädje, som wi hafwe af eder, för wår Gud?

¹⁰ wi bedje dag och natt ganska mycket, at wi mågom se edart ansigte, och upfylla det i edra tro fattas.

¹¹ Men Gud sjelfwer, och wår Fader, och wår HERre JEsus Christus, skicke wår wäg til eder.

¹² Men HERren föröke eder, och låte kärleken öfwerflöda inbördes och til hwar man; såsom ock wi äre til eder:

¹³ At edor hjerta måga styrkt och ostraffelig blifwa, i helighet, för Gudi och wårom Fader, uti wårs HERras JEsu Christi tilkommelse, med all hans helgon.