Floden kommer. Noah frälst.

¹ Och HERren sade til Noah: Gack in uti arken, du och ditt hela hus, ty dig hafwer jag sett rättfärdigan för mig i denna tid.

² Af allahanda ren fänad tag til dig, ju sju och sju, mankön och qwinkön; men af orenom fänad, ju et par, mankön och qwinkön.

³ Sammalunda af foglarna under himmelen, ju sju och sju, mankön och qwinkön, på det at säd må blifwa lefwandes på hela jordene.

⁴ Ty ännu efter sju dagar skall jag låta regna på jordene fyratio dagar och fyratio nätter, och förgöra utaf jordene allt det som warelse hafwer, det jag gjort hafwer.

⁵ Och Noah gjorde allt det HERren böd honom.

⁶ Och han war sexhundrade år gammal, då flodenes watn flödade på jordene.

⁷ Och han gick in i arken med sina söner, sine hustru, och sina söners hustrur, för flodenes watns skull.

⁸ Af den rena fänaden, och af den orena, af foglar, och af allt det som kräker på jordene,

⁹ Gingo til honom in i arken, parom, ju mankön och qwinkön, såsom Gud honom budit hade.

¹⁰ Och då de sju dagar framlidne woro, kom flodsens watn uppå jordene.

¹¹ Uti de sjettehundrade årena i Noahs ålder, på sjuttonde dagenom, i den andra månadenom, det är den dagen, då upbrusto alla stora djupsens källor, och himmelens fenster öpnade sig.

¹² Och et regn kom på jordene i fyratio dagar och fyratio nätter.

¹³ Rätt på samma dagen gick Noah in i arken, med Sem, Ham och Japhet sina söner, och med sine hustru, och med tre sina söners hustrur.

¹⁴ Dertil allahanda djur efter sitt slag, allahanda fänad efter sitt slag, och allt det på jordene kräker efter sitt slag, och allahanda foglar efter sitt slag, allt det flyga kunde, och allt det wingar hade:

¹⁵ Det gick allt til Noah in uti arken, parom af allt kött, der en lefwande ande uti war.

¹⁶ Och det war mankön och qwinkön, utaf allahanda kött, och gingo derin, såsom Gud honom budit hade, och HERren lät igen efter honom.

¹⁷ Då kom floden fyratio dagar på jordene, och watnet wäxte, och lyfte arken up, och förde honom högt up öfwer jordena.

¹⁸ Så fick då watnet öfwermagt, och wäxte swårliga på jordene, så at arken dref på watnet.

¹⁹ Och watnet fick öfwerhand, och wäxte så swåra på jordene, at all hög berg under hela himmelen wordo öfwertäckte.

²⁰ Femton alnar högt gick watnet öfwer bergen, som öfwertäckte wordo.

²¹ Då förgicks allt kött, som på jordene kräker, foglar, fänad, wilddjur, och allt det, som sig röre på jordene, och alla menniskor.

²² Allt det, som en lefwande anda hade på thy torra, det blef dödt.

²³ Så wardt då förgjordt allt det på jordene war, ifrå menniskone allt intil fänaden, intil kräkande djur, och intil foglarna under himmelen, allt wardt förgjordt utaf jordene. Allena Noah blef behållen, och hwad med honom war i arkenom.

²⁴ Och watnet stod på jordene hundrade och femtio dagar.