Saras död. Abrahams graf.

¹ Sara lefde i hundrade sju och tjugu år:

² Och blef död i den hufwudstaden, som kallas Hebron i Canaans lande: Då kom Abraham til at sörja och begråta henne.

³ Sedan stod han up ifrå hennes lik, och talade til Hets barn, och sade:

⁴ Jag är en främling och en gäst när eder, gifwer mig en arfrätt til begrafning när eder, at jag må begrafwa min döda, som för mig ligger.

⁵ Då swarade Hets barn Abraham, och sade til honom:

⁶ Hör oss, käre herre, du äst en Guds förste när oss; begraf din döda uti wåra bästa grifter: Ingen menniska af oss skall förwägra dig, at du begrafwer din döda i hans graf.

⁷ Då stod Abraham up, och bugade sig för landsens folke, nemliga för Hets barnom.

⁸ Och han talade med dem, och sade: Är det eder i sinnet, at jag begrafwer min döda, som för mig ligger, så hörer mig, och beder för mig inför Ephron Zoars son,

⁹ At han gifwer mig sina dubbelkulo, den han hafwer i andanom på sinom åker, för reda penningar; låter mig henne få när eder til en arfgrift.

¹⁰ Ty Ephron bodde ibland Hets barn. Då swarade Ephron, den Hetheen, Abraham i Hets barns åhöro, för allom dem, som ut och in gingo genom hans stadsport, och sade:

¹¹ Nej, min herre, utan hör til hwad jag säga will: Jag gifwer dig åkren, och den kulon med, som der inne är, och gifwer dig honom för mitt folks barns åsyn, til at begrafwa din döda.

¹² Då bugade sig Abraham för landsens folke,

¹³ Och talade til Ephron i landsens folks åhöro, och sade: Will du höra mig, så tag penningar af mig för åkren, de jag dig gifwa will; och så will jag der begrafwa min döda.

¹⁴ Ephron swarade Abraham, och talade til honom:

¹⁵ Min herre, hör dock mig: Marken är wärd fyrahundrade siklar silfwer; men hwad kan det draga emellan mig och dig? Begraf man din döda.

¹⁶ Abraham hörde Ephron, och wog honom penningarna til, som han nämnt hade, hwilket Hets barn åhörde, nemliga fyrahundrade siklar silfwer, som då gåfwe och gängse woro.

¹⁷ Och så wardt Ephrons åker, der den dubbelkulan inne war, twärs öfwer Mamre, tilegnad Abraham til ewärdeliga ägo, med kulone derinne, och med all trä omkring åkren,

¹⁸ I Hets barns och allas deras åsyn, som genom hans stadsport ut och in gingo.

¹⁹ Sedan begrof då Abraham Sara sina hustru uti kulone i åkrenom, den dubbel war, twärs öfwer ifrå Mamre, det är Hebron i Canaans lande.

²⁰ Och alltså wardt Abraham stadfäst den åkren, och kulan, til begrafnings egendom af Hets barnom.