Obotfärdige hotas, rådas till bättring.

¹ Kommer jag tredje gången till eder, så skola uti två eller tre mäns mun alla saker bestå.

² Jag hafver det sagt eder tillförene, och säger eder det tillförene, såsom närvarandes, i den andra reson; och skrifver det nu frånvarandes, dem som tillförene syndat hafva, och allom dem androm. Om jag äter kommer, skall jag intet skona;

³ Efter I söken att I en gång skolen förnimma honom, som i mig talar, nämliga Christum, hvilken när eder intet svag är, utan är mägtig ibland eder.

⁴ Ty ändock han vardt korsfäst i svagheten, så lefver han likväl i Guds kraft; och ändock vi ock äre svage i honom, så lefve vi likväl med honom, uti Guds kraft, när eder.

⁵ Försöker eder sjelfva, om I ären i trone; bepröfver eder sjelfva. Eller kännen I eder icke sjelfva, att Jesus Christus är uti eder? Utan så kunde vara, att I odugelige ären.

⁶ Men jag hoppas, att I väl skolen känna, att vi icke odugelige ärom.

⁷ Och önskar jag af Gudi, att I intet ondt gören; icke på det vi skulle synas dugelige; utan att I skolen göra hvad redeligit är, och vi blifve då som vi odugelige vorom.

⁸ Ty vi kunnom intet emot sanningene; utan med sanningene.

⁹ Men vi fröjde oss, när vi svage äre, och I mägtige; och det samma önske vi ock, nämliga edor fullkomlighet.

¹⁰ Derföre skrifver jag ock detta frånvarandes, på det, då jag är tillstädes, jag icke skall sträng vara, efter den magt som Herren hafver mig gifvit till förbättring, och icke till förderf.

¹¹ På sistone, käre bröder, fröjder eder; varer full komne, tröster eder, varer ens sinnade, varer fridsamme; så blifver kärlekens och fridsens Gud när eder.

¹² Helser eder inbördes med en helig kyss; helsa eder all helgon.

¹³ Vårs Herras Jesu Christi nåd, och Guds kärlek, och den Helga Andas delaktighet vare med eder allom. Amen. Den andra Epistel till de Corinthier, sänd af Philippis i Macedonien, med Tito och Luca.