att låta sig uppbyggas på hörnstenen

Kristus. Undersåtars och tjänares

plikter.

¹ Så läggen då bort all ondska och allt svek så ock skrymteri och avund och allt förtal.¹

1. Ef 4,22.25; Kol 3,8; Hebr 12,1; Jak 1,21

² Och då I nu ären nyfödda barn, så längten efter att få den andliga oförfalskade mjölken, på det att I genom den mån växa upp till frälsning,

³ om I annars haven »smakat att Herren är god».¹

1. Ps 34,9

⁴ Och kommen till honom, den levande stenen, som väl av människor är förkastad, men inför Gud är »utvald och dyrbar»;¹

1. Ps 118,22; Ef 2,20

⁵ och låten eder själva såsom levande stenar uppbyggas till ett andligt hus, så att I bliven ett »heligt prästerskap», som skall frambära andliga offer, vilka genom Jesus Kristus äro välbehagliga för Gud.¹

1. Jes 61,6; Rom 12,1.1 Kor 3,16; Hebr 3,6.13,15; Upp 1,6

⁶ Det heter nämligen på ett ställe i skriften: »Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den skall icke komma på skam.»¹

1. Jes 28,16

⁷ För eder, I som tron, är stenen alltså dyrbar, men för sådana som icke tro »har den sten som byggningsmännen förkastade blivit en hörnsten»,¹

1. Matt 21,42

⁸ som är »en stötesten och en klippa till fall». Eftersom de icke hörsamma ordet, stöta de sig; så var det ock bestämt om dem.¹

1. Jes 8,14; Luk 2,34

⁹ I åter ären »ett utvalt släkte, ett konungsligt prästerskap, ett heligt folk, ett egendomsfolk», för att I skolen förkunna hans härliga gärningar, hans som har kallat eder från mörkret till sitt underbara ljus.¹²

1. 2 Mos 19,5; 5 Mos 7,6; Jes 44,1.62,12; 63,7; 2 Kor 4,6
2. Kol 1,13

¹⁰ I som förut »icke voren ett folk», men nu ären »ett Guds folk», I som »icke haden fått någon barmhärtighet», men nu »haven fått barmhärtighet».¹

1. Hos 1,6.9.2,23

¹¹ Mina älskade, jag förmanar eder såsom »gäster och främlingar» att taga eder till vara för de köttsliga begärelserna, vilka föra krig mot själen.¹²

1. 1 Mos 23,4; Rom 13,14; Gal 5,24; Hebr 11,13
2. 1 Petr 1,1; Jak 4,1

¹² Och fören en god vandel bland hedningarna, på det att dessa, om de i någon sak förtala eder såsom illgärningsmän, nu i stället, när de skåda edra goda gärningar, må för dessas skull prisa Gud på den dag då han söker dem.¹

1. Matt 5,16; Rom 12,17; 1 Petr 3,16

¹³ Varen underdåniga all mänsklig ordning för Herrens skull, vare sig det är konungen, såsom den överste härskaren,¹

1. Rom 13,1; Tit 3,1

¹⁴ eller det är landshövdingarna, som ju äro sända av honom för att straffa dem som göra vad ont är och för att prisa dem som göra vad gott är.

¹⁵ Ty så är Guds vilja, att I med goda gärningar skolen stoppa munnen till på oförståndiga och fåkunniga människor.¹

1. Tit 2,8

¹⁶ I ären ju fria, dock icke som om I haden friheten för att därmed överskyla ondskan, utan såsom Guds tjänare.¹

1. Joh 8,32; Rom 6,18; Gal 5,1; 13

¹⁷ Bevisen var man ära, älsken bröderna, »frukten Gud, ären konungen».¹

1. Ords 24,21; Matt 22,21; Rom 12,10; Fil 2,3; Hebr 13,1

¹⁸ I tjänare, underordnen eder edra herrar med all fruktan, icke allenast de goda och milda, utan också de obilliga.¹

1. Ef 6,5; Kol 3,22

¹⁹ Ty det är välbehagligt för Gud, om någon, med honom för ögonen, tåligt uthärdar sina vedervärdigheter, när han får lida oförskylt.¹

1. Matt 5,10

²⁰ Ty vad berömligt är däri att I bevisen tålamod, när I för edra synders skull fån uppbära hugg och slag? Men om I bevisen tålamod, när I fån lida för goda gärningars skull, då är detta välbehaglig för Gud.¹

1. 1 Petr 3,14.17.4,14

²¹ Ty därtill ären I kallade, då ju Kristus själv led för eder och efterlämnade åt eder en förebild, på det att I skullen följa honom och vandra i hans fotspår.¹

1. Matt 11,29.16,24; Joh 13,15; Fil 2,5

²² »Han hade ingen synd gjort, och intet svek fanns i hans mun.¹

1. Jes 53,9; 2 Kor 5,21; 1 Joh 3,5

²³ När han blev smädad, smädade han icke igen, och när han led, hotade han icke, utan överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist.¹

1. Matt 27,39; Joh 8,48; 1 Petr 3,9

²⁴ Och »våra synder bar han» i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort ifrån synderna och leva för rättfärdigheten; och »genom hans sår haven I blivit helade».¹

1. Jes 53,5.12; Rom 6,3

²⁵ Ty I »gingen vilse såsom får», men nu haven I vänt om till edra själars herde och vårdare.¹

1. Ps 119,176; Jes 53,6; Hes 34,5; Joh 10,11; Hebr 13,20