¹ Mine bröder, håller det icke derföre, att tron på Jesum Christum, vår Herra till härlighetena, kan lida personers anseende.

² Ty om uti edra församling komme en man med en guldring, och med en härlig klädnad; komme ock en fattig man i snöplig klädnad;

³ Och I sågen på den som hafver de härliga kläden, och saden till honom: Sitt här väl; och dem fattiga saden I: Statt der, eller, sitt här vid mina fötter;

⁴ Och betänken det icke rätt, utan varden domare, och gören en ond åtskilnad;

⁵ Hörer till, mine käre bröder: Hafver icke Gud utvalt de fattiga i denna verldene, de der rike voro på trona, och arfvingar till riket, som han lofvat hade dem som honom älska?

⁶ Men I hafven föraktat den fattiga. Förtrycka icke de rike eder med våld, och draga eder fram för rätten?

⁷ Försmäda icke de det goda namnet, der I af nämnde ären?

⁸ Fullborden I den Konungsliga lagen efter Skriften: Älska din nästa, såsom dig sjelf; så gören I väl.

⁹ Men sen I efter personen, då synden I, och varden straffade af lagen, såsom öfverträdare.

¹⁰ Ty om någor håller hela lagen, och syndar på ett, han är saker till allt.

¹¹ Ty den som sade: Du skall icke göra hor, han hafver ock sagt: Du skall icke dräpa. Hvar du nu icke gör hor, och dräper likväl, äst du lagsens öfverträdare.

¹² Så taler, och så görer, som de der skola genom frihetenes lag dömde varda.

¹³ Ty dom utan barmhertighet skall honom öfvergå, som barmhertighet icke gjort hafver; och barmhertigheten berömmer sig emot domen.

¹⁴ Hvad hjelper det, mine bröder, om någor säger sig hafva trona, och hafver dock icke gerningarna? Kan ock tron göra honom salig?

¹⁵ Om en broder eller syster vore nakot, och fattades dagelig föda;

¹⁶ Och någor edra sade till dem: Går i frid, värmer eder, och mätter eder; och gifver dem likväl intet hvad lekamen behöfver; hvad hulpe dem det?

¹⁷ Så ock tron, då hon icke hafver gerningarna, är hon död i sig sjelf.

¹⁸ Nu måtte någor säga: Du hafver trona, och jag hafver gerningarna; visa mig dina tro med dina gerningar, så vill jag ock visa dig mina tro med mina gerningar.

¹⁹ Du tror, att en Gud är; der gör du rätt uti; djeflarna tro det ock, och bäfva.

²⁰ Vill du, fåfängelig menniska, veta att tron utan gerningar är död?

²¹ Vardt icke Abraham, vår fader, af gerningarna rättfärdigad, då han sin son Isaac offrade på altaret?

²² Ser du, att tron hafver medverkat i hans gerningar, och att tron är fullkommen vorden af gerningarna.

²³ Och Skriften är fullkomnad, som säger: Abraham trodde Gudi, och det vardt honom räknadt till rättfärdighet; och vardt kallad Guds vän.

²⁴ Sen I nu, att af gerningarna rättfärdigas menniskan, och icke af trone allena.

²⁵ Sammalunda ock den skökan Rahab, vardt hon icke af gerningom rättfärdigad, då hon undfick sändningabåden, och släppte dem en annan väg ut?

²⁶ Derföre, såsom kroppen utan anda är död, så är ock tron utan gerningar död.