¹ Och på tredje dagen vardt ett bröllop i Cana i Galileen; och Jesu moder var der.

² Vardt ock desslikes Jesus buden, och hans Lärjungar, till bröllopet.

³ Och då vinet begynte fattas, sade Jesu moder till honom: De hafva intet vin.

⁴ Då sade Jesus till henne: Qvinna, hvad hafver jag med dig? Min tid är icke ännu kommen.

⁵ Då sade hans moder till tjenarena: Hvad han säger eder, det görer.

⁶ Så voro der sex stenkrukor, som satta voro efter sättet om Judarnas rening, hållandes hvardera tu eller tre mått.

⁷ Då sade Jesus till dem: Fyller upp krukorna med vatten; och de fyllde dem öfverfulla.

⁸ Och han sade till dem: Låter nu uti, och bärer till kökemästaren; och de båro.

⁹ När då kökemästaren smakade vinet, som vatten varit hade, och icke visste hvadan det kommet var; men tjenarena, som vattnet öst hade, visste det, kallade han brudgummen;

¹⁰ Och sade till honom: Hvar man sätter först fram det goda vinet, och när de äro vordne druckne, då det som sämre är. Du hafver gömt det goda vinet allt härtill.

¹¹ Detta var det första tecken, som Jesus gjorde i Cana i Galileen, och uppenbarade sina härlighet; och hans Lärjungar trodde på honom.

¹² Derefter for han ned till Capernaum, han och hans moder, och hans bröder, och hans Lärjungar; och blefvo der i få dagar.

¹³ Och var Judarnas Påska hardt när; och Jesus for upp till Jerusalem;

¹⁴ Och fann i templet dem som sålde fä, och får, och dufvor, och vexlare sittande.

¹⁵ Då gjorde han ena gissel af tåg, och dref dem alla ut af templet, med får och fä, och bortspillde vexlarenas penningar, och störte borden omkull.

¹⁶ Och sade till dem som dufvor sålde: Hafver detta bort hädan, och görer icke af mins Faders hus ett marknadshus.

¹⁷ Då kommo hans Lärjungar ihåg det som skrifvet är: Dins hus nitälskan hafver frätit mig.

¹⁸ Då svarade Judarna, och sade till honom: Hvad tecken låter du oss se, att du skall detta göra?

¹⁹ Svarade Jesus, och sade till dem: Slår detta templet neder, och i tre dagar vill jag det upprätta.

²⁰ Då sade Judarna: I sex och fyratio år är detta templet uppbygdt, och du vill det upprätta i tre dagar!

²¹ Men han sade om sins kropps tempel.

²² Och när han var uppstånden ifrå de döda, kommo hans Lärjungar ihåg, att han hade det sagt dem; och trodde Skriftene, och det tal, som Jesus sagt hade.

²³ Då han nu var i Jerusalem, om Påskana på högtidsdagen, trodde månge på hans Namn, då de sågo hans tecken, som han gjorde.

²⁴ Men Jesus betrodde icke sig sjelfvan dem; ty han kände alla;

²⁵ Och behöfde icke, att någor skulle vittna om menniskona; ty han visste väl hvad i menniskone var.