¹ Dömer icke, på det I icke skolen varda dömde.

² Ty med den dom, som I dömen, skolen I dömde varda; och med det mått, som I mäten, skall eder mätet varda.

³ Huru ser du ett grand i dins broders öga, och varder icke varse en bjelka i ditt öga?

⁴ Eller, huru säger du dinom broder: Håll, jag vill taga ut grandet af ditt öga; och si, en bjelke är i ditt öga?

⁵ Du skrymtare, kasta först ut bjelkan af ditt öga; sedan se till, huru du kan uttaga grandet af dins broders öga.

⁶ I skolen icke gifva hundomen det heligt är, och edra perlor skolen I icke kasta för svin, att de icke trampa dem med sina fötter, och vända sig om emot eder, och rifva eder.

⁷ Beder, och eder skall varda gifvet; söker, och I skolen finna; klapper, och eder skall upplåtas.

⁸ Ty den som beder, han får; och den som söker, han finner; och honom, som klappar, varder upplåtet.

⁹ Eller, hvilken är den menniska ibland eder, att om hans son bedes bröd af honom, som bjuder honom en sten?

¹⁰ Eller, om han bedes fisk, månn han då räcka honom en orm?

¹¹ Är det nu så att I, som onde ären, kunnen likväl gifva edor barn goda gåfvor, huru mycket mer varder edar Fader som är i himmelen, gifvandes dem godt, som bedas af honom?

¹² Allt det I nu viljen menniskorna skola göra eder, det görer I ock dem; ty detta är lagen och Propheterna.

¹³ Går in igenom den trånga porten; ty den porten är vid, och den vägen är bred, som drager till fördömelse; och de äro månge, som gå på honom.

¹⁴ Och den porten är trång, och den vägen smal, som drager till lifvet; och få äro de, som finna honom.

¹⁵ Vakter eder för de falska Propheter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro de glupande ulfvar.

¹⁶ Utaf deras frukt skolen I känna dem; icke hemtar man vindrufvor af törne, ej heller fikon af tistel.

¹⁷ Så bär hvart och ett godt trä goda frukt, men ett ondt trä bär onda frukt.

¹⁸ Ett godt trä kan icke bära onda frukt; icke kan heller ett ondt trä bära goda frukt.

¹⁹ Hvart och ett trä, som icke bär goda frukt, skall afhuggas, och kastas i elden.

²⁰ Derföre skolen I känna dem på deras frukt.

²¹ Icke varder hvar och en kommandes in i himmelriket, som säger till mig: Herre, Herre; utan den som gör mins Faders vilja, som är i himmelen.

²² På den dagen varda månge sägande till mig: Herre, Herre, hafve vi icke propheterat uti ditt Namn, och i ditt Namn utdrifvit djeflar, och i ditt Namn många kraftiga gerningar gjort?

²³ Då skall jag bekänna dem: Jag kände eder aldrig; går ifrå mig, I ogerningsmän.

²⁴ Derföre, hvar och en som hörer dessa min ord, och gör derefter, honom liknar jag vid en vis man, som sitt hus byggde på ett hälleberg.

²⁵ Så föll slagregn, och kom flod, och vädret blåste, och stötte på huset, och föll dock icke omkull; ty det var grundadt på hälleberget.

²⁶ Och hvar och en, som hörer af mig dessa ord, och gör icke derefter, han liknas vid en fåvitsk man, som byggde sitt hus på sanden.

²⁷ Och föll slagregn, och kom flod, och vädret blåste, och stötte på huset; och det föll omkull, och dess fall var stort.

²⁸ Och det begaf sig, när Jesus lyktade detta talet, vardt folket förskräckt öfver hans lärdom.

²⁹ Ty han predikade väldeliga, och icke som de Skriftlärde.