¹ Och det begaf sig, när Jesus sådana bud till sina tolf Lärjungar fullkomnat hade, gick han dädan fram bätter, på det han skulle lära, och predika i deras städer.

² När Johannes, som då var i fängelset, hörde Christi gerningar, sände han två sina Lärjungar;

³ Och lät säga honom: Äst du den som komma skall, eller skolom vi förbida någon annan?

⁴ Då svarade Jesus, och sade till dem: Går, och säger Johanni igen, hvad I hafven hört och sett:

⁵ De blinde se, de halte gå, de spitelske göras rene, och de döfva höra; de döde resas upp, och dem fattigom varder predikadt Evangelium.

⁶ Och salig är den, som icke varder förargad i mig.

⁷ När som de gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johanne: Hvad gingen I ut i öknena till att se? Villen I se en rö, som drifs hit och dit af vädret?

⁸ Eller hvad gingen I ut till att se? Villen I se ena mennisko i len kläder? Si, de som draga len kläder äro i Konungahusen.

⁹ Eller hvad gingen I ut till att se? Villen I se en Prophet? Ja, jag säger eder, mer än en Prophet.

¹⁰ Ty han är den samme, om hvilken skrifvet är: Si, jag sänder min Ängel för ditt ansigte, hvilken skall tillreda din väg för dig.

¹¹ Sannerliga säger jag eder: Ibland dem, som äro födde af qvinnor, är ingen uppkommen, som är större än Johannes Döparen; dock likväl, den som är minst i himmelriket, han är större än han.

¹² Men ifrå Johannis Döparens dagar, och till denna dagen, lider himmelriket våld; och de väldige rifva det till sig.

¹³ Ty alle Propheterna och lagen hafva spått intill Johannem.

¹⁴ Och om I viljen anammat, han är Elias, som komma skulle.

¹⁵ Den som hafver öron till att höra, han höre.

¹⁶ Men vid hvem skall jag likna detta slägtet? Det är likt barnom, som uppå torget sitta, och ropa till sina stallbröder;

¹⁷ Och säga: Vi hafve pipat för eder, och I villen intet dansa; vi hafve sjungit sorgesång till eder, och I villen intet gråta.

¹⁸ Johannes är kommen, och hvarken åt eller drack; och de säga: Han hafver djefvulen.

¹⁹ Menniskones Son är kommen, äter och dricker; och de säga: Si, hvilken fråssare och vindrinkare är den mannen, Publicaners och syndares vän. Och visdomenom varder rätt gifvet utaf sinom barnom.

²⁰ Då begynte han till att förvita de städer, i hvilkom han hade gjort sina mesta krafter, och de hade likväl intet bättrat sig:

²¹ Ve dig, Chorazin, ve dig, Bethsaida; ty hade sådana krafter varit gjorda i Tyro och Sidon, som i eder gjorda äro, de hade långo uti säck och asko gjort syndabättring.

²² Dock säger jag eder, att Tyro och Sidoni skall drägeligare varda på domedag, än eder.

²³ Och du Capernaum, som äst upphöjd allt intill himmelen, du skall blifva nederstött allt intill helvete; förty hade sådana krafter skett i Sodoma, som i dig skedde äro, det hade stått än i dag.

²⁴ Dock säger jag eder: De Sodomeers lande skall drägeligare varda på domedag än dig.

²⁵ I den tiden svarade Jesus, och sade: Jag prisar dig, Fader, himmelens och jordenes Herre, att du hafver detta dolt för de visa och förnumstiga, och hafver det uppenbarat för de fåkunniga.

²⁶ Ja, Fader, så hafver varit behageligit för dig.

²⁷ All ting äro gifven mig i våld af minom Fader; och ingen känner Sonen, utan Fadren; och ingen heller känner Fadren, utan Sonen, och den som Sonen vill det uppenbara.

²⁸ Kommer till mig, I alle, som arbeten, och ären betungade; och jag vill vederqvicka eder.

²⁹ Tager på eder mitt ok, och lärer af mig; ty jag är mild och ödmjuk af hjertat; och I skolen finna ro till edra själar.

³⁰ Ty mitt ok är lustigt, och min börda är lätt.