¹ Det begaf sig i den tiden, att af Kejsar Augusto utgick ett bud, att all verlden skulle beskattas;

² Och denna beskattning var den första, och skedde under den höfdingen öfver Syrien, Cyrenio.

³ Och de gingo alle, hvar uti sin stad, till att låta beskatta sig.

⁴ Så for ock Joseph upp af Galileen, af den staden Nazareth, in uti Judiska landet, till Davids stad, som heter BethLehem; ty han var af Davids hus och slägt;

⁵ På det han skulle låta beskatta sig, med Maria, sin trolofvada hustru, hvilken hafvandes var.

⁶ Så begaf sig, medan de voro der, vordo dagarna fullbordade att hon skulle föda.

⁷ Och hon födde sin förstfödda Son, och svepte honom i lindakläder, och lade honom neder i en krubbo; ty dem var icke rum i herbergena.

⁸ Och i den samma ängden voro någre herdar, de der vakade, och höllo vård om nattena öfver sin hjord.

⁹ Och si, Herrans Ängel stod när dem, och Herrans klarhet kringsken dem; och de vordo storliga förfärade.

¹⁰ Och sade Ängelen till dem: Varer icke förfärade; si, jag bådar eder stor glädje, hvilken allo folkena vederfaras skall;

¹¹ Ty i dag är eder födder Frälsaren, som är Christus Herren, i Davids stad.

¹² Och detta skall vara eder för tecken: I skolen finna barnet svept i lindakläder, nederlagdt i en krubbo.

¹³ Och straxt vardt med Ängelen ett stort tal af den himmelska härskaran, de der lofvade Gud, och sade:

¹⁴ Ära vare Gud i höjdene, och frid på jordene, och menniskomen en god vilje.

¹⁵ Och det begaf sig, att Änglarna foro ifrå dem upp i himmelen, och herdarna begynte säga emellan sig: Låter oss nu gå till BethLehem, och se det som vi hafve hört skedt vara, det Herren oss uppenbarat hafver.

¹⁶ Och de gingo hasteliga, och funno Maria, och Joseph, och barnet nederlagdt i krubbon.

¹⁷ Och då de det sett hade, beryktade de ut hvad dem sagdt var om detta barnet.

¹⁸ Och alle, de det hörde, förundrade sig på de ting, som dem sagd voro af herdarna.

¹⁹ Men Maria gömde all dessa ord, betraktandes dem i sitt hjerta.

²⁰ Och herdarna gingo tillbaka igen, prisade och lofvade Gud öfver allt det de hört och sett hade, såsom dem sagdt var.

²¹ Och då åtta dagar voro framgångne, att barnet skulle omskäras, kallades hans Namn JESUS; hvilket så kalladt var af Ängelen, förr än han aflad vardt i moderlifvet.

²² Och då deras renselsedagar voro fullkomnade, efter Mose lag, hade de honom till Jerusalem, på det de skulle bära honom fram för Herran;

²³ Såsom skrifvet är i Herrans lag: Allt mankön, som först öppnar moderlifvet, skall kallas heligt Herranom;

²⁴ Och på det de skulle offra, såsom sagdt var i Herrans lag, ett par turturdufvor, eller två unga dufvor.

²⁵ Och si, i Jerusalem var en man, benämnd Simeon, och den mannen var rättfärdig och gudfruktig, och vänte efter Israels tröst; och den Helge Ande var med honom.

²⁶ Och han hade fått svar af den Helga Anda, att han icke skulle se döden, utan han hade sett tillförene Herrans Christ.

²⁷ Och han kom af Andans tillskyndelse i templet. Och föräldrarna båro in barnet Jesum, att de skulle göra för honom, såsom sedvänja var i lagen.

²⁸ Då tog han honom i sin famn, och lofvade Gud, och sade:

²⁹ Herre, nu låter du din tjenare fara i frid, efter som du sagt hafver;

³⁰ Ty min ögon hafva sett dina salighet;

³¹ Hvilka du beredt hafver för allo folke;

³² Ett Ljus till Hedningarnas upplysning, och ditt folk Israel till pris.

³³ Och Joseph och hans moder förundrade sig på det, som sades om honom.

³⁴ Och Simeon välsignade dem, och sade till Maria, hans moder: Si, denne är satt till ett fall och uppståndelse mångom i Israel, och till ett tecken, hvilko emot sagdt varder.

³⁵ Ja, ett svärd skall ock gå igenom dina själ, på det mång hjertans tankar skola uppenbaras.

³⁶ Och der var en Prophetissa, benämnd Hanna, Phanuels dotter, af Assurs slägte; hon var kommen till en stor ålder, och hade lefvat i sju år med sin man, ifrå sin jungfrudom;

³⁷ Och var nu en enka, vid fyra och åttatio år; hon kom aldrig bort utu templet, tjenandes Gudi, med fasto och böner, natt och dag.

³⁸ Hon kom ock dertill i samma stundene, och prisade Herran; och talade om honom till alla dem, som i Jerusalem vänte förlossning.

³⁹ Och då de all ting fullbordat hade efter Herrans lag, drogo de in i Galileen igen, uti sin stad Nazareth.

⁴⁰ Men barnet växte upp, och förstärktes i Andanom, och uppfylldes med vishet; och Guds nåd var med honom.

⁴¹ Och hans föräldrar gingo årliga till Jerusalem, till Påskahögtiden.

⁴² Och då han vardt tolf åra gammal, och de uppfarne voro till Jerusalem, efter högtidenes sedvänjo;

⁴³ Och de fullkomnat hade dagarna, och gingo hem igen, blef pilten Jesus qvar i Jerusalem, och Joseph och hans moder visste der intet af.

⁴⁴ Men de mente, att han var i sällskapet, och de gingo ena dagsled, och sökte honom ibland fränder och vänner.

⁴⁵ Och då de icke funno honom, gingo de till Jerusalem igen, och sökte honom.

⁴⁶ Så begaf det sig, efter tre dagar funno de honom i templet, sittandes midt ibland de lärare, hörandes dem, och frågandes dem;

⁴⁷ Och alle, de honom hörde, förskräckte sig öfver hans förstånd och svar.

⁴⁸ Och då de sågo honom, förundrade de sig; och hans moder sade till honom: Min Son, hvi gjorde du oss detta? Si, din fader och jag hafve sökt efter dig sörjande.

⁴⁹ Och han sade till dem: Hvad är det, att I sökten mig? Vissten I icke, att uti de stycker, som min Fader tillhöra, bör mig vara?

⁵⁰ Och de förstodo icke ordet, som han med dem talade.

⁵¹ Och så for han ned med dem, och kom till Nazareth, och var dem underdånig; men hans moder gömde all dessa ord uti sitt hjerta.

⁵² Och Jesus växte till i visdom, ålder och nåde, för Gud och menniskor.